Tiden försvinner, passerar och blir minnen
människor förändras, fast jag står kvar
och vad har jag kvar, mina tankar o mina ord
jag lever i ett paradis, långt bort från denna jord
med tårfyllda ögon tänker jag tillbaks, på hur det va
vi levde ett liv bara du o jag, men nu är allt borta, stunderna vi hade
jag tänker på dom ofta, varför blev det såhär?
de är ödet som bestämmer,
varför kommer och vart försvinner vänner?
saknad och tomhet söker efter kärlek
som bara du kan ge (som bara du kan ge)

livet går vidare, men jag är den jag alltid varit
livet går vidare, men jag är den jag alltid varit

det tog sjutton år för att fatta allt, var jag instängd i ett liv
fångad bakom en fasad, jag frågade mitt liv men vill inte veta svar
jag tittar upp mot en himmel som välkomnar mig hem
hade jag valt rätt väg så hade jag inte valt den,
men alla såg vad som hände, hur kunde ni låta det ske?
ni blunda för det som en blind kunnat se
bakom fasaden gömmer jag mitt rätta jag
och jag vill bara kunna, bara, bara vara jag,
jag försöker dag för dag, men du sätter upp hinder
dag för dag, så blir livslågan mindre
försöker på nytt, men kan inte torka mina kinder

livet går vidare, men jag är den jag alltid varit
livet går vidare, men jag är den jag alltid varit

jag försöker att förändra men nästa steg blir tungt
men jag vet att att vinden vänder och det blir min vändpunkt
jag lever nu ensam och känner mej bra med det
jag blickar tillbaka mot världen och ger den ett farväl
jag tänker tillbaka på minnen o tankar men dom finns inte
jag måste befinna livsro så jag kan tömma mitt inre
folk börjar fråga men är inte längre säker
o såren inuti, jag vet inte om dom läker
dom har funnit där länge och rivs upp dag för dag
och jag vill bara ta mej tillbaks och vara jag
jag står här och trampar men kommer ingenstans
jag måste ta mej tillbaka och ta min enda chans
dagar har passerat och jag blir en dagdrivare
med den enda tanken att livet går vidare

livet går vidare, men jag är den jag alltid varit
livet går vidare, men jag är den jag alltid varit

du försöker att förstå, men du blundar för min sanning
mitt liv är en bok, en bok utan handling
en bok för mej själv, som bara innehåller titeln
en bok för mej själv, och jag ska byta kapitel
jag orkar inte längre, jag ska ta min tid vidare
skapa historia och det är jag som ska skriva den
jag måste våga blunda, jag måste våga se
jag måste våga skratta, jag måste våga le
jag har försökt många gånger, men allt har blivit fel
är jag bara en spelpjäs som spelar detta spel?
jag vill inte mer, ta mej härifrån
jag vill dit upp och sväva bland moln
jag vill inte längre, ta mej härifrån
jag vill dit upp och sväva bland moln

livet går vidare, men jag är den jag alltid varit
livet går vidare, men jag är den jag alltid varit..


Jag lyssnade på väldigt uppiggande musik förr va?